Vuojoen Kartano

Kartanontie 28
27100 Eurajoki

E-post
 

Vuojoki har under sin händelserika historia varit i flera betydande släkters ägo. Herrgården har i tiderna fungerat både som skydd och som plats för trevliga fester. I de förnäma salarna har finländska och utländska högt uppsatta gäster trakterats.

Sätesgården Vuojoki Herrgård är en av Finlands värdefullaste arkitektoniska helheter. Den nämns första gången i dokument från 1500-talet. Vuojoki Herrgård bilades av sju gårdar i byn redan år 1627. Några år senare förlänade kung Gustav II Adolf herrgården jämte tillhörande gårdar till fältmarskalk Åke Tott.

Herrgården, som också är känd som Vuojoki slott, fick sin ståtliga nuvarande form år 1836 av den mycket berömda arkitekten Carl Ludvig Engel. Byggherren Lars Magnus Björkenheim var en av sin tids rikaste män i Finland. Han ägde bl.a. flera bruk på olika håll i landet.

Efter växlande öden övertogs gården på 1930-talet av Euraåminne (Eurajoki) kommun. Den restaurerades i början av 2000-talet på initiativ av kommunen och Posiva Oy som ett centrum för möten, utbildning och kultur som också lämpar sig för festligheter av olika slag. En särskild stiftelse, Vuojokisäätiö (Vuojokistiftelsen) utvecklar anläggningens allmännyttiga verksamhet.

HISTORIA GENOM TIDERNA

Vuojoki var känt redan på 1500-talet, då det ägdes av Hartvik Henriksson från Kumo. På 1600-talet övergick det till släkten de la Gardie, och efter skiftande ägare till fältmarskalken Åke Tott, som också själv bodde på Vuojoki. Bland följande ägare nämns riksrådet Gustaf Soop och därefter hans dotter och dotterdotter, sedermera gift von Fersen. Följande arvinge, på mödernet släkt med von Fersen, var O.W. af Klinckowström, ett känt och färgstarkt societetslejon. Också han och senare hans änka bodde en tid på Vuojoki.

Gårdens verkliga blomstringstid började på 1830-talet, då den förvärvades av kaptenen Lars Magnus Björkman (1834 adlad Björkenheim) från Storkyro. Den nuvarande huvudbyggnaden, ritad av C.L. Engel, blev färdig år 1836, och samma år förverkligades de ambitiösa trädgårds- och orangeriplanerna. I mitten av 1800-talet fanns här kanske världens nordligaste odlingar av persikor och ananas. Gården var en stor arbetsgivare som jämte ägarfamiljen och de avlönade krävde en insats av 40 bönder och 90 torpare. Vid den tiden var gårdens areal cirka 15 000 hektar, och i ladugårdarna fanns som mest 250 kreatur.

Familjen Björkenheims tid på Vuojoki upphörde 1911 efter det gården hade ombildats till ett aktiebolag, Vuojoki Gods Ab. Det köptes av ett konsortium som var intresserat av att exploatera skogen. Huvudaktionärer var de blivande grundarna av Raumo fabriker K.A. och H.G. Paloheimo, samt affärsmannen N. Toivonen. Uppgiften blev dem dock övermäktig, varvid Nordiska Föreningsbanken tog över finansieringen. På så sätt uppstod Rauma-Repola fabriker, ett av Finlands mest kända företag.

På 1930-talet övertogs Vuojoki Herrgård med näromgivning av Euraåminne kommun för att användas som åldringshem, vilket den förblev ända till år 2003. År 1999 fattade man i Euraåminne beslut om att restaurera de värdefulla byggnaderna för att användas av områdets företag, och för turism och kultur. Samtidigt inleddes planeringen av ombyggnad och restaurering. År 2003 grundades Vuojokistiftelsen för att leda verksamheten. Stiftelsedokumentet undertecknades av ett antal närliggande kommuner och där verksamma företag. Samma år flyttade åldringshemmet till nya utrymmen i kommunens centrum och det omfattande restaureringsarbetet började.

Det första skedet av restaureringen finansierades delvis med medel från EU och omfattade huvudbyggnaden och den östra flygeln. Planeringen utfördes av Arkitektbyrå Schulman. Vid restaureringen återställdes Engels rumsplan i huvudbyggnaden, och färgsättningen återställdes till den ursprungliga. Den viktigaste yttre korrigeringen var att man rev den förbindelsegång som på 1960-talet hade byggts mellan huvudbyggnaden och den östra flygeln. I november 2005 inledde det nya centret sin verksamhet.

Restaureringen fortsatte, och våren 2007 iordningsställdes med finansiering av Posiva Oy en gästrumsavdelning i den västra flygeln. I slutet av 2007 färsigställdes i orangeribyggnaden en mötes- och rekreationsenhet med bastu. Finansieringen sköttes av EU, Euraåminne kommun och Posiva Oy.

Vuojokis intressanta öden visas i en historisk utställning i huvudbyggnaden.